Mina bästa skoltid var definitivt tiden på Katrinebergs Folkhögskola. Visst var det mycket utöver själva skolbyggnaden, och allt vad det innebär, som var väldigt bra. Internatet som var fullt med sköna människor, matsalen med grymt god och billig mat, relativt nära till städer som Göteborg, Halmstad och Laholm. Sen så fanns låg ju även Ullared med Gekås väldigt nära. En skolas läge är väldigt viktig enligt mig. Det får inte finnas alltför många distraktioner eller negativa faktorer. Även om just denna skola låg inom rimligt avstånd till större orter, så var det ändå tillräckligt långt för att man ändå oftast stannade kvar på skolans internat. Det ökade gemenskapen men också ökade fokuset på studierna. Jag som tidigare haft problem med motivationen att gå upp på morgonen och sedan ta mig till skolan, insåg snabbt att jag inte kunde skylla på något när skolan låg 100 meter bort.
En sak som var nytt och väldigt positivt för mig, var det faktum att man inte alls hade prov eller tentor. Självklart fanns det andra sätt att mäta kunskapen, såsom skriftliga arbeten, presentationer och genom att man var aktiv på lektionerna. Jag vet att det är många, precis som jag, som avskyr stressen som ett prov innebär. Att kräma ut så mycket som möjligt inom en oftast väldigt kort tidsperiod och allt under tystnad är knappast något verklighetsförankrad, det vill säga att liknande situationer förmodligen inte kommer att uppstå i arbetslivet. Ofta kan man även en mängd fakta/kunskap som sedan inte ens kommer med eller förfrågas efter på provet, vilket även det kan ge ett orättvist resultat och slutligen betyg.
Med andra ord så har folkhögskolan inspirerat mig vid utformningen av det nya skolformatet:
- Friskola med årskurserna 7-9. Starkt IT-inriktad med toppmoderna lokaler och datorer.
- Sverige är ett demokratiskt land, och självklart är även denna skola demokratisk, där eleverna har rätt, skyldighet och möjlighet till att påverka och utforma undervisningen.
- En stor del av föreläsningarna bedrivs av inhyrd kompetens utifrån. Skolan har styrdokument som bestämmer hur föreläsningar sker, och vad de skall innehålla, men fungerar endast som ett filter för att se till att kvaliteten är tillräckligt hög. Tar vi ett ämne som samhällskunskap så täcker det väldigt många områden, så därför krävs det flera olika lärare och/eller föreläsare för att kunna hålla uppe kvaliteten.
- Ett läsår delas upp i två terminer, som i sin tur delas upp i två perioder vardera; totalt fyra perioder. Inför varje period presenteras de olika inriktningarna inom de olika ämnena. Eleverna får då möjlighet att välja vad de vill fokusera mest på. De flesta inriktningar kommer på ett eller annat sätt att finnas med i undervisningen, men för att öka kvaliteten fokuserar man oftast på en eller två områden.
- Det största delen av studierna bedrivs självständigt eller i grupparbeten med andra elever. Det finns alltid hjälp att få om det skulle behövas.
- Tack vare att ”lärarkåren” är såpass stor och med bred kompetens, kan en elev få personlig handledning av en handledare som eleven själv har valt. I veckoschemat ingår 30-60 minuter handledning, beroende på elevens behov.
- Betygskalan sträcker sig från 1-10, där 2 motsvarar dagens ”Godkänt”. Skolan utgår ifrån att alla elever skall bli ”godkända” så länge de har tillräckligt med närvaro.
- Betyget är något som handledaren och eleven gemensamt diskuterar två gånger per läsår. Det är viktigt att eleven får möjlighet att motivera ett högre betyg, samtidigt som läraren måste motivera ett lägre betyg. På detta sett får eleven större förståelse för vad som behöver förbättras, och handledaren kan i sin tur utforma ett bättre ”utvecklingspaket” för eleven. När niorna får slutbetyg är det skolans rektor som tillsammans med handledare och de lärare som är fast anställda som diskuterar fram slutbetygen.
- Betygen baseras på diverse kriterier (likt folkhögskolan), men man ger eleverna möjligheten att själva avgöra om de vill skriva ett prov, hålla ett föredrag eller lämna in ett skriftligt arbete. Dessa är endast till för att utveckla eleverna, genom att de själva får välja en utmaning som lockar. De fungerar även som en slags milsten i betygsättningen, men har endast sekundärt värde.
- Läromedlen består huvudsakligen av digitala verktyg, men man har även läroböcker i de ämnen som är mer teoretiska, såsom matematik och fysik.
Att komma på ett nytt format för skolan var både roligare och svårare än väntat. Det känns som att jag hade behövt mer tid för att verkligen ”flesha” ut den här idén, men eftersom detta endast var en mindre övning så känner jag att jag måste nöja mig.
Att kunna begränsa mig och hålla det inom rimliga gränser är för övrigt något jag arbetar på. Jag tar lätt vatten över huvudet och påbörjar ett arbete eller projekt som snabbt växer helt ur proportion till vad som egentligen var planen från början. Vet inte hur många gånger jag insett efter 10 skrivna sidor att jag egentligen fortfarande är inne på inledningen. Har börjat tänka SMART i alla fall.
