Idag hade vi vad som kändes som en väldigt lång men lärorik dag om pedagogik med Karl. Kanske inte så mycket pedagogik egentligen. Snarare så diskuterade vi alla olika definitioner och vad som förknippades med ord som skola, lärare, lärande, elev, läroverk, utbildning osv. Det var väldigt varierande saker mina klasskamrater tyckte och sade om dessa ord, även om vi ibland verkade vara väldigt överrens om vissa.
Man kanske skulle vilja att man var lite mer ”soft” och tyckte att livet var en skola eller en utbildning. ”Vi är alla elever och lärare här i livet”. Visst kan jag tycka att det stämmer… med lite god vilja åtminstone. Nej, jag är nog lite mer för de traditionella definitionerna, där en skola är en konkret plats där lärare lär ut saker till elever. Utbildning är något jag värderar högre än skola, eftersom skolan mer ger de nödvändiga verktygen för att kunna klara av studier på högre nivå.
Utbildning för mig är något för unga vuxna eller vuxna. Det är oftast något väldigt specifikt, där en skola är, eller åtminstone bör vara, mer generell just för att förbereda alla barn inför de många olika valmöjligheterna. Val är ju något som verkligen inte existerar i skolan, i allafall var det inte så på min tid. På sin höjd kunde man välja mellan träslöjd och textilslöjd om jag inte minns helt fel. Jag begrep inte då och jag begriper inte heller nu, varför alla elever var tvungna att läsa exakt samma ämnen, oavsett intresse eller behov. På ett sätt kan jag ju förstå att det skulle vara förberedelser inför livet, inte bara framtida studier eller jobb. Problemet är ju bara det att om en elev är grymt duktig på matte och fysik, men som däremot är kass i bild, hemkunskap, religion, historia och gymnastik, riskerar att inte få tillräckligt mycket poäng för att komma in på ett naturvetenskapligt gymnasieprogram. Efter gymnasiet så kommer kanske andra studier på högre nivå som universitet och högskola. Visst kan man komplettera sina betyg på komvux eller folkhögskola, men sådant tar ofta lång tid och är sällan på samma höga nivå som på en gymnasieskola. Därmed har mattegeniet som går vårterminen i 9:ian väldigt små chanser att kunna nå lika högt som sina klasskamrater som kanske är lite sämre i matte, men som kan sparka en boll i idrottshallen riktigt bra.
Jag kan ju bara hoppas att jag har fel, eller att det åtminstone åtgärdas inom en snar framtid, om nu Sverige ska kunna överleva när köttberget gått i graven.
